China’s Stake in Africa’s Mines

The Wire China writes about RMG Consulting’s report on Chinese ownership in China and interviews Magnus Ericsson.

China puts its money where the bauxite, copper and cobalt is.

The Wire June 27, 2021 by Hannah Reale

China has struck gold in Africa — particularly in the eastern nation Eritrea, where Chinese companies control two mines. Those are just a couple among the many assets Chinese interests now directly own across the vast continent to source commodities such as copper, cobalt and bauxite.

read the article here

Iron ore market report 2019-2020

RMG Consulting publishes iron ore market paper in Russian Mining Industry

Preliminary figures of global iron ore and steel production in 2020 show a slight decline. The article reviews iron ore production by global companies (Vale, Rio Tinto, BHP, FMG, Anglo American, etc.) in 2019 and 2020, as well as production figures by the leading steel producing countries (China, India, Japan, Russia, USA, South Korea) in 2020. Iron ore imports and exports are also analyzed. It is noted that the global iron ore exports had increased by around 43% over the previous decade, however, they went down by 1.7% in 2019, and this decline in exports continued in 2020. Australia is the largest iron ore exporter with a market share of 55%; this share increased by one percentage point in 2020 compared to the previous year. Green-field projects by global producing companies are presented in Brazil, Australia and other countries. A conclusion is made that despite a 3.5% decline in the global economy forecast by the International Monetary Fund in 2020, it is possible to acknowledge that the iron ore market is well balanced. However, if steel demand and steel production volumes increase unexpectedly and some of the planned new mines are not commissioned, the surplus can quite promptly turn into a deficit. In the long term, the plans to produce steel without using fossil fuels, without coke and therefore without CO2 emissions, could revolutionize the iron ore market and increase the demand for products with a high iron content.Источник: https://mining-media.ru/en/articles/original-paper/16396-iron-ore-market-report-2019-2020

Read more here: https://mining-media.ru/en/articles/original-paper/16396-iron-ore-market-report-2019-2020

Resource rents in the diamond industry

RMG Consulting publish paper together with UNU-WIDER in Helsinki on the resource rents in the diamond industry.

The focus of the study is rent in the diamond industry. Based on extensive datasets and a discussion of all relevant costs, we present resource rent statistics from the diamond industry in key producer countries in emerging economies such as Angola, Botswana, Democratic Republic of the Congo, Lesotho, Namibia, Sierra Leone, and South Africa, as well as the Russian Federation. Resource rents give an indication of the available space for taxation. To use this potential tax space effectively in the long term without changing the investment behaviour of the mining companies and the long-term viability of the industry, all costs, such as environmental and financial costs, must be included. The study attempts to expand on earlier work by the World Bank to calculate mineral rents for mining industries other than the diamond industry. Rent calculated as precisely as possible is an important basis for wealth calculations and for mineral policy development. 

for more information:

https://www.wider.unu.edu/publication/resource-rents-diamond-industry-2014%E2%80%9319

Aktiehaussen på nätforum och silverpriset

Anton Löf intervjuad på Omni ekonomi den 1 februari 2021.

Fondförvaltare: Silver har vad de letar efter – vi kan komma att få se en långsiktig uppgång

Silverpriset rusar under måndagen och flera internationella medier kopplar uppgången till den senaste tidens haussande av aktier på olika nätforum. Silver uppfyller de kriterier som nätforumet Wall Street bets kollar på då det är ”en hög andel korta positioner i tillgången”, säger fondförvaltaren Eric Strand till Omni Ekonomi.

Han tror att den senaste tidens rusning i ädelmetallen ”kan vara startskottet till att vi får en långsiktig uppgång mot det korrekta priset”.

Det är knappast några småsparare i olika forum som får priset på silver att rusa, menar Skandia Livs portföljförvaltare Torbjörn Iwarson.

– Det är mycket större aktörer som får priset att stiga. Den globala silver- och guldmarknaden är inte en illikvid liten bortglömd aktie som Gamestop, säger Iwarson.

Han menar också att hedgefonder har en större position i silver än vad de brukar ha. Detsamma gäller för pensionsfonder, enligt Skandia-förvaltaren.

– Silverprisets uppgång är inte en story om att Reddit-gänget köpt en översåld tillgång, som i Gamestop-fallet. Oavsett vad som sagts om vissa stora banker och manipulerade priser… Detta är inte sanningen, den här gången, säger han.

Det är inte särskilt troligt att silverrallyt leder till att några andra råvaror nu ska lyfta, påpekar Anton Löf, mineralanalytiker RMG Consulting.

Förvaltaren Anna Svahn tror att dollarpriset kan röra sig mot 50 dollar på sikt. Det kan jämföras med de knappa 29,60 som de handlas i vid 14-tiden. Men hon skulle inte ”rekommendera någon att köpa silver just idag bara med Reddit-hajpen i åtanke”.

Läs hela nyheten här

RMG Consulting Publishes Technical Note on Locus of Mining

Mining and metals – a power base for all nations

RMG Consulting (2021) Technical note 2021:1

This review of long-term metal production trends is an updated and expanded summary of Magnus Ericsson's chapter in Mineral processing and extractive metallurgy – 100 years of innovation, Corby Andersson, Richard Dunne and John Uhrie editors, Society for Mining, Metallurgy & Exploration (SME) Colorado 2014.

The paper discusses the locus of mining and its past, present and future. Over the past one hundred and fifty years a succession of countries has built their strength on mining and metals. Europe dominated global metals production in the mid-19th century. During the second half of the 19th century the USA gradually expanded its production of steel, copper and other metals and became the leading metal producing country. More recently a host of countries take part in the global production of minerals and metals. Australia, Canada, Chile, Brazil, Peru, DRC, South Africa and Zambia as well as China has increased their production and importance as mining countries.

see technical notes

Pandemin driver upp världsmarknadspriserna på metaller: "Logiskt"

Anton Löf interviewed in Swedish radio (P4 Norrbotten)

18 January 2021

Trots coronapandemin har världsmarknadspriserna på metaller rakat i höjden.

  • Den korta förklaringen är en fortsatt stor efterfrågan på metaller, samtidigt som pandemin minskat tillgången.

  • När det gäller järnmalm så är det inte bara coronaeffekten som påverkar – utan även miljöproblem som stängt gruvor i Brasilien, vilket inneburit en uppgång med drygt 70 procent under året.

Ulf Larsson, P4 Norrbotten

listen to the interview

https://sverigesradio.se/artikel/pandemin-driver-upp-varldsmarknadspriserna-pa-metaller-logiskt

Här är framtidens stålproduktion i Norrbotten

Magnus Ericsson interviewed in NSD (Norrländska Socialdemokraten)

NSD, LULEÅ 24 NOVEMBER 2020 17:00

Framtiden är osäker för LKAB:s bentonitanläggning, SSAB planerar att bygga en ljusbågsugn i Luleå och universitetet får en tung roll när det gäller utbildning av ny kompetens.

Det är några effekter av framtidens järn- och ståltillverkningen, som blev glödhett nyhetsstoff efter LKAB:s besked att gruvbolaget släpper den storskaliga pelletsproduktionen. 

Efter att malmen är bruten och anrikad ska i stället en vätgasbaserad teknik användas för att framställa järnsvamp.

Därmed skulle bentoniten, som används som bindemedel i pelletsproduktionen, inte behövas längre. Gruvjätten invigde sin nya bentonitanläggning på Sandskär, nära LKAB:s malmhamn, så sent som 2015. 

Några klara besked kring framtiden för anläggningen finns inte.

– Vi vet inte exakt hur tekniken kommer att se ut. Om pellets fortfarande produceras i framtiden och utgör basen för järnsvampsframställning så är bentoniten fortfarande vital. Så länge pellets produceras så är bentoniten helt nödvändig, säger Fredrik Björkenwall, presschef vid LKAB.

Nästa steg i kedjan är framställning av råjärn. I dag hettas järnmalmpellets upp med kol och koks som reduktionsmedel på SSAB i Luleå. Men både masugnen och koksverket, där kolet tillverkas, kommer att stängas.

Ännu är inte bestämt var Hybrits demoanläggning ska placeras. Men järnet ska smältas till råstål i en elektrisk ljusbågsugn.

Dessa används i dag mestadels till att smälta skrot. SSAB planerar inledningsvis att investera i en ljusbågsugn i Oxelösund 2025, där masugnarna ska stängas. Men även i Luleå.

– Planen är att bygga en ljusbågsugn i Luleå, säger Mia Widell, presschef vid SSAB.

Något datum finns inte ännu. Planen är att ställa om successivt fram till 2045. Hur allt nytt påverkar bemanningen kan inte Widell svara på i dag.

– Men jag ser ingen anledning till att det blir några stora förändringar. Vi kommer givetvis att behöva utveckla kompetens, säger hon.

Där tror Pär Weihed, professor i malmgeologi och prorektor, att universitetet får en nyckelroll.

– Kompetensutbildningsbehovet är gigantiskt. Hur ska vi hantera och orka med det? Jag tänker att vi på LTU får en viktig uppgift och kan bidra med att ta fram utbildningar, säger Weihed.

Magnus Ericsson, professor i mineralekonomi vid LTU, bedömer inte att frågan om Hybrits placering är en ödesfråga för SSAB i Luleå.

– SSAB:s stora styrka och konkurrensfördel finns i de följande stegen, där man tar fram valsar och stål av speciellt bra kvalitet till kunder, säger han.

Jonny Vikström, NSD

Fossilfria samhället kan bli lyft för mineralrika utvecklingsländer

Magnus Ericsson och Olof Löf publicerar artikel i Bergsmannen #2 2020.

Med omställningen till fossilfri energiproduktion går världen mot ett ökat metallberoende. I en analys undersöker Magnus Ericsson, adjungerad professor i mineralekonomi vid Luleå tekniska universitet, och Olof Löf, analytiker på RMG Consulting, vilka utvecklingsländer som kan bli vinnare på denna övergång. Och vilka som kan bli förlorare.

Läs artikeln under “publications”

EU: Kina-beroendet försvagar Europas industri

Magnus Ericsson intervjuad av SVT nyheter.

– Att öppna en ny gruva är inget man gör över en natt, det tar tio-femton år säger råvaruexperten Magnus Ericsson.

Europa är alldeles för beroende av Kina när det gäller viktiga råvaror som används i ny teknik. Och det kan underminera europeisk industri. Det konstaterar EU-kommissionen i en ny rapport. 

Listan på kritiska råvaror för EU publicerades första gången 2011. Det är en lista på ekonomiskt viktiga metaller och mineraler som EU måste importera men där kommissionen anser att det finns risker när det gäller tillförseln till EU. På listan finns till exempel sällsynta jordartsmetaller, som EU importerar från Kina till 99 procent – och till 1 procent från Storbritannien.

– Det här är en löpande utveckling. Ett växande beroende av Kina, säger Magnus Ericsson som är råvaruexpert, professor i Nationalekonomi på Luleå universitet och grundare av RMG consulting.

– Många av de här metallerna har tidigare utvunnits i hela världen, men med stora miljökostnader. Och då har produktionen till slut hamnat i Kina.

Insatser planeras

Det handlar inte bara om Kina, men kinesiska företag är inblandade i en stor del av råvarorna som kommissionen oroar sig för. Och nu planerar EU en rad insatser för att kunna producera de kritiska råvarorna inom Europa istället.

Dessutom har världen förändrats geopolitiskt. Magnus Ericsson tror att det framförallt är det geopolitiska läget som är orsaken till att EU-kommissionen vill göra något åt tillgången på de kritiska råvarorna. För Europas råvaruberoende har inte förändrats.

– Jag tror att det är de här ackumulerade geopolitiska synpunkterna på Kina, och på Kinas agerande som gör att man fokuserar på det här. För problematiken med Europas råvaruförsörjning har funnits i många år.

”Problem att råvarorna är för billiga”

Men det är inte enkelt att komma igång med att starta gruvdrift på metallerna och mineralerna som EU behöver.

– Det är ett problem att råvarorna är för billiga. Det går inte att starta produktion med stora kostnader för att komma tillrätta med miljöfrågorna, här, säger Magnus Ericsson.

Se inslaget här:

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/eu-kina-beroendet-forsvagar-europas-industri

Anton Löf kommenterar batterimetaller i Omni Ekonomi

Elbilsboomen ökar behovet av batterimetaller – marknaden oförutsägbar

Omni Ekonomi

Världen elektrifieras snabbt och elbilarnas popularitet växer exponentiellt. I batteritillverkningen används metallerna kobolt och litium, vars tillgång är kritisk för elbilsproduktionen, enligt experter som Omni Ekonomi har pratat med.

– Världsbanken räknar med att produktionen av batterimetaller måste öka 500 procent fram till 2050 för att möta den växande efterfrågan, säger Jörgen Kennemar, nationalekonom på Swedbank.

Samtidigt varnar experterna att marknaden för dessa metaller är oförutsägbar och svår att ha insyn i, både vad gäller arbetsförhållanden och miljöeffekter.

– Både kobolt och litium är metaller vilka behövs i väldigt liten mängd, enskilda gruvor kan ha stor effekt på den totala världsproduktionen, säger Anton Löf, mineralanalytiker på RMG Consulting.

Hur påverkar tillgången på mineralerna investeringar i dessa?

Anton Löf

Mineralanalytiker på RMG Consulting

”Eftersom det tar ett tag att utveckla nya gruvor eller öka produktionstakten i befintliga gruvor kan man hos metallpriser se kraftiga prisökningar under vissa perioder när efterfrågan är större än utbudet. Detta korrigeras senare med fallande priser när ny kapacitet tas i bruk. Koboltpriset, exempelvis, nådde en topp under 2018 vartefter det har sjunkit tillbaka i och med att nya investeringar och ny kapacitet har påverkat marknaden.”

Karl Lans

Redaktör och aktieanalytiker på Placera

”Just nu är priset både på kobolt och litium pressat. Sedan toppen i mars 2018 har priset på kobolt rasat med över 70 procent. Även priset på litium har rasat kraftigt. Främst har det att göra med ett utbudsöverskott. Bedömningen just nu är att detta överskott för kobolt ska vara borta senast 2023 och att vi då kan få se högre priser igen. När det gäller litium är utsikterna inte lika ljusa.”

Jörgen Kennemar

Nationalekonom på Swedbank

”Den växande efterfrågan på batterimetaller (kobolt och litium) kommer att öka behovet av utbyggd produktionskapacitet. Världsbanken räknar med att produktionen av batterimetaller måste öka med 3 miljarder ton (500 procent) fram till 2050 för att möta den växande efterfrågan. Samtidigt sker en stor del av produktionen i länder med osäkra ekonomiska och politiska förhållanden. I dag sker merparten av produktionen av kobolt i Kongo. För att säkra den framtida tillgången på batterimetaller och produktionen av elbilar kommer behovet av nyinvesteringar att vara stort. Prospektering av batterimetaller kommer att öka.”

Vad talar för och emot att investera i dessa mineraler?

Anton Löf

Mineralanalytiker på RMG Consulting

”Både kobolt och litium är metaller vilka behövs i väldigt liten mängd, enskilda gruvor kan ha stor effekt på den totala världsproduktionen. Däremot är de extremt viktiga i dagens teknik. Men det är en relativt sett ny teknik, batteriers komposition har förändrats och kan komma att förändras med kort varsel. Den snabba teknikutvecklingen gör det därmed svårt att göra bedömningar kring framtida behov av individuella metaller. Däremot så är det klart att den gröna omställningen vi står inför kommer innebära ett allmänt ökat behov av metaller och då inte bara litium och kobolt.”

Karl Lans

Redaktör och aktieanalytiker på Placera

”Det som just nu främst talar emot det är att det just nu finns ett utbudsöverskott, samtidigt är priserna låga så det kan naturligtvis vara intressant av det skälet. Ett specifikt problem med kobolt är att merparten av all världens kobolt bryts i Kongo som kan vara synnerligen svårförutsägbart politiskt.”

Jörgen Kennemar

Nationalekonom på Swedbank

”Den global efterfrågan på el och hybridbilar kommer att öka och utgöra en allt större del av den globala bilparken. Det innebär att metaller som ingår i batteriframställningen kommer att växa kraftigt under överskådlig tid. Samtidigt pågår det en snabb teknisk utveckling för att utveckla effektivare batterier, vilket kan minska användningen av kobolt eller litium. Förutom miljömässiga negativa effekter i samband med utvinningen av mineralerna finns det även undermåliga arbetsförhållanden i många länder. Något man som investerare måste beakta. En annan är bristfällig transparens och att utvinningen sker i ett fåtal länder vilket gör att marknadsrisken men även operativa riskerna är stora.”

Hur investerar man i dessa mineraler?

Anton Löf

Mineralanalytiker på RMG Consulting

”Det finns fonder vilka handlas på diverse börser vikta åt dessa mineral. En investering i dessa fonder ger en exponering mot priset på litium eller kobolt via fondens investeringar. Annars kan man investera direkt i företag vilka bryter eller planerar att starta gruvor vilka ska bryta dessa metaller. I dagsläget finns ingen brytning av varken kobolt eller litium i Sverige men det finns fyndigheter, bland annat kobolt i Bergslagen. Litium finns också i den svenska berggrunden, bolaget Leading Edge Materials driver exempelvis ett projekt norr om Gävle. Vad det gäller andra batterimetaller utvinner exempelvis Boliden nickel i Kevitsa i Finland och Talga Resources har ett grafitprojekt i Vittangi nära Kiruna.”

Karl Lans

Redaktör och aktieanalytiker på Placera

”Det enklaste och säkraste sättet är att köpa aktier i några av världens största gruvkoncerner som Glencore eller brasilianska Vale. Fördelen med detta är att man då också får god riskspridning både vad det gäller olika metaller och politiska risker i olika regioner. Dessutom är stora gruvkoncerner i dag mycket medvetna om etik och moral.”

Jörgen Kennemar

Nationalekonom på Swedbank

”Att investera i batterimetaller som kobolt är förknippat med större risker jämfört med en global aktiefond. Samtidigt är handeln med kobolt outvecklad. Priset på kobolt har uppvisat en stor volatilitet under de senaste åren samtidigt som produktionen domineras av ett fåtal bolag och stater. Enklaste sättet är att investera i gruvföretag. Ett exempel är gruvföretaget Glencore, som svarar för hela 25 procent av globala koboltproduktionen.

Förutom marknadsrisken och valutarisk innebär en investering i ett enskilt gruvbolag en operativ risk. Ett annat alternativ är enskilda råvarufonder. En investering mot råvarufonder innebär dock en mindre exponering mot till exempel kobolt.

Att investera i litium kan ske via en börshandlad fond, eller ETF. Det är en fond som handlas direkt på börsen precis som en vanlig aktie där ETF följer en underliggande tillgång (läs litium), vilket inte är möjligt för kobolt.”

https://omniekonomi.se/elbilsboomen-okar-behovet-av-batterimetaller-marknaden-oforutsagbar/a/RRJl3a