Magnus, Olof & Anton publish article on Chinese ownership in Africa

Chinese control over African and global mining— past, present and future

Chinese companies are far from taking control over African or global mining. In 2018, they control less than 7% of the value of total African mine production. Chinese investments in African mining of non-fuel minerals between 1995 and 2018 have contributed to production growth but it has also increased Chinese control over African mineral and metal production. There is evidence pointing to a continued Chinese expansion in African minerals and metals but at a slower pace than in the past decade. Through a detailed analysis of every mine, fully or partially controlled by Chinese interest in Africa and all other parts of the world the paper also measures total Chinese control over global mine production to be around 3% of the total value.

Mineral Economics journal

Read more and download article here

Experter: Guldet har mer uppsida – men kan vända snabbt

Anton Löf interviewed by Omni Ekonomi.

Guldpriset har stigit med 17 procent sedan årsskiftet, men har fortfarande mer att ge. Det säger tre experter till Omni Ekonomi.

https://omniekonomi.se/experter-guldet-har-mer-uppsida-men-kan-vanda-snabbt/a/9v5Mo9

Experter: Guldet har mer uppsida – men kan vända snabbt

Guldpriset har stigit med 17 procent sedan årsskiftet, men har fortfarande mer att ge. Det säger tre experter till Omni Ekonomi.

– Jag tror att priset på guld kan stiga ytterligare något från dagens höga nivåer, säger Swedbanks råvaruanalytiker Jörgen Kennemar och hänvisar bland annat till de låga räntorna, osäkerheten kring coronapandemin och handelsspänningarna mellan USA och Kina.

Han får medhåll av Anton Löf, mineralanalytiker på RMG Consulting, som säger att oron kring en andra våg av covid-19 kan driva på priset ytterligare.

Torbjörn Iwarsson, som är portföljförvaltare för råvaror på Skandia Liv, varnar dock för att efterfrågan på guld sjunkit, både på smyckesmarknaden och från centralbanker, och att det nu bara är finansiell efterfrågan som driver upp priset.

– När uppgången är baserad på vad vi krasst kan konstatera är spekulation, kan den också snabbt vändas till motsatsen, säger han.

Tror du att det finns utrymme för guldpriset att stiga ytterligare i år eller är toppen nådd?

Torbjörn Iwarsson, portföljförvaltare råvaror Skandia Liv

”Både i dollartermer och i svenska kronor tror jag att guld har fortsatt uppsida. Den positiva trenden drivs av den monetära stimulans som centralbanker har genomfört, senast med start i finanskrisen. I och med coronapandemin har aktiviteten i monetär stimulans ökat ännu mer. Detta är som en flod, vars kraft driver guldpriset uppåt.”

”Samtidigt minskar efterfrågan på smycken, vilket är nära halva den årliga efterfrågan på guld normalt sett. (...) Efterfrågan på guld från centralbanker har också minskat. (...) Istället är det finansiell efterfrågan på guld som ökat och mer än väl kompenserat bortfallet från smyckesköpare och centralbanker. När uppgången är baserad på vad vi krasst kan konstatera är spekulation, kan uppgången också snabbt vändas i motsatsen.”

Anton Löf, mineralanalytiker RMG Consulting

”Priset på guld har under 2020 stigit på grund av ökad global oro – både ekonomisk och politisk – och inte minst på grund av covid-19. Eftersom covid-19-krisen inte är löst, men ekonomierna öppnar upp och en andra våg av covid-19-smittade förväntas, har osäkerheten och oron globalt knappast minskat utan snarare ökat. Detta skulle mycket väl kunna driva upp priset ytterligare.”

Jörgen Kennemar, råvaruanalytiker Swedbank

”Jag tror att priset på guld kan stiga ytterligare något från dagens höga nivåer. För det första gynnas guldet av låga räntor som förväntas vara fortsatt låga under överskådlig tid, inte minst på grund av coronapandemin och en låg global inflation. För det andra finns det en osäkerhet kring cornapandemin och geopolitisk oro, som handelsspänningar mellan USA och Kina, med risk för att återhämtningen i den globala ekonomin kan bli mer utdragen. Det kan göra att den starka börsuppgång vi sett under andra kvartalet, (...) kan vändas till en nedgång, med följd att investerare söker sig till andra placeringar, som till exempel guld.”

Är det något särskilt man som sparare ska tänka på om man investerar i guld?

Torbjörn Iwarsson, portföljförvaltare råvaror Skandia Liv

”Guld betraktas skattemässigt som en valuta. Det betyder att förluster inte är avdragsgilla mot vinster på guld eller till exempel aktier inom inkomstslaget kapital. Denna nackdel i beskattningen undviks genom att köpa till exempel en börshandlad fond på guld från ett schablonbeskattat skal, som till exempel en kapitalförsäkring eller ett ISK. Fysiskt guld har en annan beskattning, som i praktiken kan medföra att reavinstskatten blir noll.”

”Fysiskt investeringsguld är också befriat från moms, därför att investeringsguld betraktas som en finansiell tillgång. Skillnaden mellan köp- och säljkurs är dock oftast väsentligt högre för fysiskt guld och det finns en stöld- och överfallsrisk. Vill man bara placera med något eller några års horisont är det förmodligen bättre att investera genom att köpa en börshandlad fond, från ett schablonbeskattat skal.”

Anton Löf, mineralanalytiker RMG Consulting

”När man investerar som svensk bör man tänka på att priset på guld sätts globalt i USD vilket gör att det svenska priset rör sig lite annorlunda. Man måste ta hänsyn till valutakursrörelserna mellan USD och SEK.”

Jörgen Kennemar, råvaruanalytiker Swedbank

”Att investera i guld kan man göra på olika sätt. Antingen köpa guld fysiskt vilket kan ha sina praktiska nackdelar eller så kan man investera i olika råvarufonder där guld ingår, börshandlande fonder, eller så kan man investera i enskilda företag. Detta gör att riskbilden varierar vilket investeringsalternativ som väljs. Risken med att investera i enskilda företag är vanligtvis högre då även operativa risker tillkommer, jämfört med en guldfond där flera bolag ingår. Att investera i utländska fonder eller i utländska enskilda bolag med exponering mot guld innebär också en valutarisk att ta hänsyn till.”

Viken är den största risken för guldpriset på kort respektive lång sikt?

Torbjörn Iwarsson, portföljförvaltare råvaror Skandia Liv

”Den största risken på kort sikt är att investerarflödet in i guld upphör eller vänds i likvidation. Anledningar till detta skulle exempelvis kunna vara att flera viktiga länder väljer att bekämpa lågkonjunkturen på samma sätt som Grekland tvingades till för åtta år sedan, av bland annat EU och IMF, med åtstramningar. Det skulle leda till högre räntor och lägre inflation, vilket skulle klämma till guldet från två håll.”

”En annan anledning till fall i guldpriset skulle vara en snabb uppgång i global tillväxt, där oron för finansiell bräcklighet, geopolitiska konflikter och behovet av monetär stimulans minskar. Faktorerna är desamma på lång sikt som på kort sikt. Sannolikheten för en förändring av finanspolitik och penningpolitik runtom i världen ter sig i alla fall för mig som ganska låg.”

Anton Löf, mineralanalytiker RMG Consulting

”På kort sikt är det den globala finansiella och politiska situationen som inverkar på guldpriset. Går det bättre för ekonomin och den globala oron kan stillas kommer guldpriset sjunka.”

”På lite längre sikt spelar en rad faktorer in, till exempel centralbankers köp, räntenivåer och den globala ekonomins utveckling. En faktor som jag vill lyfta fram är köpkraften i Indien och Kina. Smycken står för ungefär 50 procent av den totala efterfrågan på guld och dessa två länderna står för ungefär 50 procent av den totala efterfrågan på smycken. Länderna har en tradition där guld spelar stor roll både som en social markör och som privat investering. Med stigande köpkraft kommer då en stigande efterfrågan, vilken kommer påverka hela marknaden för guld.”

Jörgen Kennemar, råvaruanalytiker Swedbank

”Största risken på kort sikt är utvecklingen av coronapandemin och om det kommer att behövas ytterligare stimulansåtgärder, inte minst från penningpolitiken, vilket kan sätta avtryck på guldpriset. Även dollarutvecklingen är en annan riskfaktor för guldpriset. Den största risken för guldpriset på lång sikt är högre räntor. En penningpolitik som gradvis kommer att normaliseras när världsekonomin förbättras, samtidigt som underskotten i statsfinanserna är påtagligt högre globalt sett än före coronapandemin, kommer att trycka upp räntorna från dagens exceptionellt låga nivåer. Normalt sjunker guldpriset när räntorna stiger.”

Guldpriset slår nya rekord

Anton Löf interviewed in Sveriges Radio P4 Västerbotten.

  • Priset på guld har rakat i höjden under de senaste månaderna och nådde ett nytt rekord i svenska kronor i slutet av april.

  • Noteringen var då 565 kronor per gram och det är den högsta noteringen i svenska kronor och det är det högsta uppmätta priset i guldets historia.

  • "Prisutvecklingen hänger ihop med coronakrisen när aktiemarknaden faller så flyttar många investerare från aktier till guld", säger Anton Löf som är metallanalytiker på RMG Consulting.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=7485715

Coronaviruset påverkar världens gruvindustri

Anton Löf interviewed by Sveriges Radio P4 Norrbotten

  • Även gruvindustrin kommer att få en stor påverkan i spåren av Coronavirusets framfart.

  • "Industrimetaller som koppar, bly, Zink, järn och nickel är känsliga när företag går ner på lågvarv eller helt stannar av", säger Anton Löf metallanalytiker på RMG Consulting.

  • Men det finns vinnare i krisens fotspår, när aktiemarknaden faller så investeras det i guld och redan nu syns en uppgång i guldpriset.

https://sverigesradio.se/artikel/7435848

Anton Löf kommenterar guld på all time high i Dagens Industri

Dagens Industri

Förvaltaren: Snart är alla aktier för dyra – kan ge nytt guldrally

Guldpriset noterar rekordnivåer, åtminstone mätt i svenska kronor. Ett ännu större rally kan vänta i råvaran snart, säger Eric Strand, förvaltare på Auag Fonder som fokuserar på guld- och silverbolag.

”Vi närmar oss en punkt där allting blivit för dyrt”, säger han med hänvisning till aktiemarknaden.

GABRIEL MELLQVIST

Publicerad: 17 februari 2020, 15:20

”Vi nådde en rekordnotering runt månadsskiftet”, berättar Anton LöfRMG Consulting, som följer råvaror och gruvnäringen. 

Sedan dess har guld mätt i kronor nya högstanivåer, och på måndagen kostade ett uns guld 15.357 kronor, vilket räcker till ett nytt rekord om priset håller till stängning. 

Guldpriser mäts vanligtvis i dollar, men råvarans styrka i kombination med en svag svensk krona är inte bara anekdotisk. Det kan nämligen gynna svenska spelare, resonerar Anton Löf

”Det är rekordnivå i kronor, men inte i dollar. Det stärker de svenska gruvbolagen, de får väldigt mycket för sitt guld, medan kostnaderna inte torde påverkas.” 

Boliden är den största svenska guldproducenten, men även andra aktörer som Björkdalsgruvan - vars ägare Mandalay är noterad i Toronto, kan gynnas.  

”Det här borde vara bra för dem”, säger Anton Löf

Guldexperten och Auag-förvaltaren Eric Strand gästade Di TV och Ekonomistudion på måndagen. Även om guldpriset inte slår rekord mätt i dollar, noterar han att råvaran gått starkt. 

”Coronaviruset påverkar, även om sådana reaktioner brukar vara kortvariga”, säger Eric Strand till Di TV. 

”I det långa perspektivet är det skuldsättning och mängden pengar i systemet som avgör guldprisets utveckling”, säger förvaltaren. 

Stora statsskulder bäddar för problem, exempelvis om stigande räntor skulle leda till skenande kostnader. Brustna finansiella bubblor skulle också kunna ge raketbränsle till defensiva råvaror. 

”Vi närmar oss en punkt där allting blivit för dyrt”, säger Eric Strand med hänvisning till aktiemarknaden.

Globala aktier har också stått emot den corona-oro som slagit mot både räntemarknaden och råvaror som koppar eller olja. Det beror till stor del på förhoppningar om stimulanser, något som också kommit från kinesiskt håll under natten till måndagen, i form av räntesänkningar.

”Det har blivit legitimt att man påverkar marknaden för att det inte ska göra ont. Men den måste någon gång få sätta ett riktigt pris.”

En annan faktor som skulle kunna driva upp guldpriset snabbt är amerikanska banker, som gjort stora spekulativa satsningar i sjunkande guldpriser. Enligt Eric Strand är en så kallad ”Short Squeeze” där marknadsaktörer på kort tid tvingas byta position, en möjlig faktor som kan driva på priserna uppåt.   

Eric Strand, som ofta beskriver silver som ett slags guld på steroider eftersom priserna svänger extra kraftigt, ser allra störst potential i den råvaran:  

”Silver är mycket intressantare som investering än guld”, säger han till Di TV.

Anton Löf talked about The Demand for High Grade Iron Ore at China Mining 2019

At China Mining 2019 in Tianjing, China, Anton Löf was invited to present RMG Consulting’s views on the iron ore high grade market. Anton talked in the session where the Global Mining Situation was discussed. The conference is organised in cooperation with the Chinese Ministry of Natural Resources and is one of the most important mining conferences in China.

For more information visit the conference website: http://www.chinaminingtj.org/en/

”Ohållbara konstruktioner förbrukar jordens resurser”

Magnus Ericsson with friends at the Academy of Engineering Sciences have written an opinion piece in the Swedish newspaper NyTeknik.

Produkter som är konstruerade för att kunna plockas isär är helt avgörande för ökad återanvändning. Förbrukningen av resurser inom elektronikindustrin är katastrofal, skriver bland andra Rolf Sandström, KTH och Charlotte Andersson, LTU.

Read more: https://www.nyteknik.se/opinion/ohallbara-konstruktioner-forbrukar-jordens-resurser-6970166?utm_custom%5Bcm%5D=355177032,35081&=

Trög elbilsförsäljning ger prisfall på litium

Magnus Ericsson was interviewed in the news and gave his views on the lithium market.

Trög elbilsförsäljning ger prisfall på litium

Priset på litium, som bland annat används för att tillverka batterier i elbilar, har fallit med 30 procent. Nya gruvor och sviktande elbilsförsäljning ligger bakom prisfallet.

Enligt nyhetsbyrån Bloomberg så har priserna på metallen litium rasat med 30 procent sedan mitten av förra året.

Anledningen är att många snabbt har flockats till vad som såg ut som en lukrativ gruvnäring. I Australien öppnade nyligen sex nya litiumgruvor.

– Det räcker med att det kommer i gång tre-fyra fem gruvor runt om i världen så har man täckt efterfrågan, säger Magnus Ericsson, professor i mineralekonomi och grundare av råvaruanalysföretaget RMG Consulting.

Samtidigt så har elbilsförsäljningen inte riktigt fått den fart man förväntade sig. I Kina, den största marknaden för nya elbilar, sjönk försäljningstillväxten första kvartalet i år jämfört med samma period i fjol.

Magnus Ericsson på råvaruanalysföretaget RMG Consulting säger att litium-marknaden är extra känslig för variationer i efterfrågan, eftersom den är relativt liten.

– Marknaden för litium har varit i storleksordningen 25-50 000 ton upp till för något år sedan. De stora metallerna, stål till exempel, det är 2000 miljoner ton varje år. Så det är en väldigt stor skillnad i efterfrågan mellan de olika mineralerna och metallerna, säger han.

Det är riskabelt att ge sig in i litiummarknaden nu, menar Magnus Ericsson. Det kan ta uppemot 15 år att starta en gruva, och på den tiden kan mycket hända.

– Det är inte säkert att den typ av batterier som man nu pratar om kommer att bli det som gäller om 10-15 år. Det här är en ny bransch, det kommer nya ideer och nya tankar. Befintliga batterikonstruktioner går det inte åt lika mycket kobolt, nickel eller litium som det var bara för några år sedan, säger Magnus Ericsson.

Skillnaden mellan tillgång och efterfrågan kommer få priset att svaja lång tid framöver, tror han.

– Med snabba förändringar på efterfrågesidan, om det kontrasteras mot långa processer på gruvproduktionssidan. Då får man en marknad som är lite i obalans, man kommer att få se stora prisuppgångar och prisfall på det här metallråvarorna i framtiden också. Det är jag helt övertygad om, säger Magnus Ericsson.

Philip Ramqvist
philip.ramqvist@sverigesradio.se

read more: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7273490

Valuation of Mineral Projects Based on Technical and Financial Modelling

Our dear friend Prof. Dennis Buchanan will present the course Valuation of Mineral Projects Based on Technical and Financial Modelling in Oulu, Finland, 22 - 25 October. During several years Raw Materials Group cooperated with Prof. Dennis Buchanan bringing his courses to Sweden. A much appreciated course for all those participating.

The course will be of particular interest to mining analysts, fund and asset managers, bankers, engineers responsible for development planning, exploration managers and other specialists in the valuation of mineral projects. It will also be of interest to government officials.

The course will be relevant to entrepreneurs needing to understand the qualifying framework that private equity funds use to evaluate projects.

Read more

Anton, Magnus and Olof publishes in CIS Iron and Steel Review

Iron Ore Market Review 2018

CIS Iron and Steel Review (2019 Vol.17)

Iron ore prices remained at relatively high levels during 2018. Premia paid for high quality ores increased and are substantial. Global iron ore production is estimated to grow by around 2% in 2018. Sharp cuts in production of un-beneficiated ore have taken place in China during 2018. Demand for iron ore in general and for high grade products in particular has however increased. Future developments in China, both in the steel and iron ore industries, will be crucial to the global iron ore markets in 2019. This review is written in March 2019 and incorporates as much as possible figures and trends for the full year 2018, in some cases this is however not yet possible.

read more

Många vill jaga batterimetall

I spåren av elbilsboomen exploderade även intresset för att leta batterimetaller i Sverige.

Men än så länge har ingen gruva fått tillstånd. Och det lär dröja många år innan Northvolt kan hoppas på något därifrån, enligt Bergsstaten. 

Vanadin, litium, kobolt, mangan, grafit och nickel.

Alla är de metaller intressanta för batteritillverkare som Northvolt som nu tryckt på startknappen för sin jättefabrik i Skellefteå. Och de finns alla i Sverige.

Intresset för att leta efter dem har ökat kraftigt senaste åren.

Mellan åren 2010 och 2015 låg beviljade tillstånd att leta efter vanadin, litium och kobolt på mellan noll och 13 per år. 2016 stegrade den siffran till 34 för att öka till 65 året därpå och 43 stycken i fjol.

– Metallerna finns i Sverige, men inga gruvor, säger bergmästare Åsa Persson vid Bergsstaten.

Prospektering och att slutligen få tillstånd att utvinna mineralen är en lång process.

– Det handlar om många, många år, säger Åsa Persson.

Vissa har kommit längre, bland andra Talga Resources som har hittat en stor fyndighet grafit i Vittangi, enligt bolaget med den högsta halten i världen. Men gruvtillstånd saknas ännu, något de hoppas få klart med i höst. Planen är att förädla grafiten till färdigt anodmaterial med fullskalig produktion 2023.

– Vi vill se oss som en del av de värdekedjor för batterier som växer fram i Sverige, säger Talgas Sverigechef Anna Utsi utan att vilja gå in på huruvida företaget har kontakter med Northvolt.

Statliga gruvjätten LKAB har dragit i gång ett projekt för att ta reda på gruvslammet, restprodukter från järnmalmsbrytningen innehållandes olika jordartsmetaller, bland annat vanadin. Gruvbolaget avser att träffa Northvolt för att se om det finns några intressanta samarbetsprojekt.

– Men vi har inget som i dag utvinns, säger David Högnelid, marknads- och kommunikationschef på LKAB:s division Specialprodukter.

En annan svensk gruvjätte, Boliden, har heller inget att erbjuda i dagsläget, enligt bolaget.

Att dra i gång en gruva för smala och relativt sällsynta metaller är ett högriskprojekt, enligt flera bedömare TT talat med. Det gäller att ha långa planeringshorisonter för att våga investera.

I dag hämtas exempelvis mycket av världens koboltutvinning från politiskt mycket osäkra Kongo. Det driver upp priset, speciellt när efterfrågan på batterier skjutit i höjden.

Den priseffekten kan klinga av om läget skulle bli stabilare och därmed spricker kanske kalkylen för en tänkt ny koboltgruva.

Utöver det är teknikens framtid osäker.

– Batteristandarden är oklar. Man vet inte vilka metaller som kommer att vara rådande i batterierna framöver, säger Anton Löf, råvaruanalytiker på RMG Consulting.

 

Fakta: Metalljakt i Sverige

I fjol lämnades totalt 166 ansökningar om undersökningstillstånd av mineralfyndigheter in i Sverige. Året innan var motsvarande siffra 227 och året innan dess 139 tillstånd. Totalt gällande tillstånd låg vid senaste årsskiftet på 623, aningen högre än åren innan.

Åren före 2013 låg ansökningarna kring 200 per år, innan det blev ett fall under några år.

Bland de beviljade tillstånden 2018 var koppar och guld de vanligaste mineralerna och platserna vanligtvis belägna i Norrbottens och Västerbottens län.

Källa: Bergsstaten

Publicerad i Svenska Dagbladet 2019-06-13 

Olle Lindström / TT