Pandemin driver upp världsmarknadspriserna på metaller: "Logiskt"

Anton Löf interviewed in Swedish radio (P4 Norrbotten)

18 January 2021

Trots coronapandemin har världsmarknadspriserna på metaller rakat i höjden.

  • Den korta förklaringen är en fortsatt stor efterfrågan på metaller, samtidigt som pandemin minskat tillgången.

  • När det gäller järnmalm så är det inte bara coronaeffekten som påverkar – utan även miljöproblem som stängt gruvor i Brasilien, vilket inneburit en uppgång med drygt 70 procent under året.

Ulf Larsson, P4 Norrbotten

listen to the interview

https://sverigesradio.se/artikel/pandemin-driver-upp-varldsmarknadspriserna-pa-metaller-logiskt

Här är framtidens stålproduktion i Norrbotten

Magnus Ericsson interviewed in NSD (Norrländska Socialdemokraten)

NSD, LULEÅ 24 NOVEMBER 2020 17:00

Framtiden är osäker för LKAB:s bentonitanläggning, SSAB planerar att bygga en ljusbågsugn i Luleå och universitetet får en tung roll när det gäller utbildning av ny kompetens.

Det är några effekter av framtidens järn- och ståltillverkningen, som blev glödhett nyhetsstoff efter LKAB:s besked att gruvbolaget släpper den storskaliga pelletsproduktionen. 

Efter att malmen är bruten och anrikad ska i stället en vätgasbaserad teknik användas för att framställa järnsvamp.

Därmed skulle bentoniten, som används som bindemedel i pelletsproduktionen, inte behövas längre. Gruvjätten invigde sin nya bentonitanläggning på Sandskär, nära LKAB:s malmhamn, så sent som 2015. 

Några klara besked kring framtiden för anläggningen finns inte.

– Vi vet inte exakt hur tekniken kommer att se ut. Om pellets fortfarande produceras i framtiden och utgör basen för järnsvampsframställning så är bentoniten fortfarande vital. Så länge pellets produceras så är bentoniten helt nödvändig, säger Fredrik Björkenwall, presschef vid LKAB.

Nästa steg i kedjan är framställning av råjärn. I dag hettas järnmalmpellets upp med kol och koks som reduktionsmedel på SSAB i Luleå. Men både masugnen och koksverket, där kolet tillverkas, kommer att stängas.

Ännu är inte bestämt var Hybrits demoanläggning ska placeras. Men järnet ska smältas till råstål i en elektrisk ljusbågsugn.

Dessa används i dag mestadels till att smälta skrot. SSAB planerar inledningsvis att investera i en ljusbågsugn i Oxelösund 2025, där masugnarna ska stängas. Men även i Luleå.

– Planen är att bygga en ljusbågsugn i Luleå, säger Mia Widell, presschef vid SSAB.

Något datum finns inte ännu. Planen är att ställa om successivt fram till 2045. Hur allt nytt påverkar bemanningen kan inte Widell svara på i dag.

– Men jag ser ingen anledning till att det blir några stora förändringar. Vi kommer givetvis att behöva utveckla kompetens, säger hon.

Där tror Pär Weihed, professor i malmgeologi och prorektor, att universitetet får en nyckelroll.

– Kompetensutbildningsbehovet är gigantiskt. Hur ska vi hantera och orka med det? Jag tänker att vi på LTU får en viktig uppgift och kan bidra med att ta fram utbildningar, säger Weihed.

Magnus Ericsson, professor i mineralekonomi vid LTU, bedömer inte att frågan om Hybrits placering är en ödesfråga för SSAB i Luleå.

– SSAB:s stora styrka och konkurrensfördel finns i de följande stegen, där man tar fram valsar och stål av speciellt bra kvalitet till kunder, säger han.

Jonny Vikström, NSD

Fossilfria samhället kan bli lyft för mineralrika utvecklingsländer

Magnus Ericsson och Olof Löf publicerar artikel i Bergsmannen #2 2020.

Med omställningen till fossilfri energiproduktion går världen mot ett ökat metallberoende. I en analys undersöker Magnus Ericsson, adjungerad professor i mineralekonomi vid Luleå tekniska universitet, och Olof Löf, analytiker på RMG Consulting, vilka utvecklingsländer som kan bli vinnare på denna övergång. Och vilka som kan bli förlorare.

Läs artikeln under “publications”

EU: Kina-beroendet försvagar Europas industri

Magnus Ericsson intervjuad av SVT nyheter.

– Att öppna en ny gruva är inget man gör över en natt, det tar tio-femton år säger råvaruexperten Magnus Ericsson.

Europa är alldeles för beroende av Kina när det gäller viktiga råvaror som används i ny teknik. Och det kan underminera europeisk industri. Det konstaterar EU-kommissionen i en ny rapport. 

Listan på kritiska råvaror för EU publicerades första gången 2011. Det är en lista på ekonomiskt viktiga metaller och mineraler som EU måste importera men där kommissionen anser att det finns risker när det gäller tillförseln till EU. På listan finns till exempel sällsynta jordartsmetaller, som EU importerar från Kina till 99 procent – och till 1 procent från Storbritannien.

– Det här är en löpande utveckling. Ett växande beroende av Kina, säger Magnus Ericsson som är råvaruexpert, professor i Nationalekonomi på Luleå universitet och grundare av RMG consulting.

– Många av de här metallerna har tidigare utvunnits i hela världen, men med stora miljökostnader. Och då har produktionen till slut hamnat i Kina.

Insatser planeras

Det handlar inte bara om Kina, men kinesiska företag är inblandade i en stor del av råvarorna som kommissionen oroar sig för. Och nu planerar EU en rad insatser för att kunna producera de kritiska råvarorna inom Europa istället.

Dessutom har världen förändrats geopolitiskt. Magnus Ericsson tror att det framförallt är det geopolitiska läget som är orsaken till att EU-kommissionen vill göra något åt tillgången på de kritiska råvarorna. För Europas råvaruberoende har inte förändrats.

– Jag tror att det är de här ackumulerade geopolitiska synpunkterna på Kina, och på Kinas agerande som gör att man fokuserar på det här. För problematiken med Europas råvaruförsörjning har funnits i många år.

”Problem att råvarorna är för billiga”

Men det är inte enkelt att komma igång med att starta gruvdrift på metallerna och mineralerna som EU behöver.

– Det är ett problem att råvarorna är för billiga. Det går inte att starta produktion med stora kostnader för att komma tillrätta med miljöfrågorna, här, säger Magnus Ericsson.

Se inslaget här:

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/eu-kina-beroendet-forsvagar-europas-industri

Anton Löf kommenterar batterimetaller i Omni Ekonomi

Elbilsboomen ökar behovet av batterimetaller – marknaden oförutsägbar

Omni Ekonomi

Världen elektrifieras snabbt och elbilarnas popularitet växer exponentiellt. I batteritillverkningen används metallerna kobolt och litium, vars tillgång är kritisk för elbilsproduktionen, enligt experter som Omni Ekonomi har pratat med.

– Världsbanken räknar med att produktionen av batterimetaller måste öka 500 procent fram till 2050 för att möta den växande efterfrågan, säger Jörgen Kennemar, nationalekonom på Swedbank.

Samtidigt varnar experterna att marknaden för dessa metaller är oförutsägbar och svår att ha insyn i, både vad gäller arbetsförhållanden och miljöeffekter.

– Både kobolt och litium är metaller vilka behövs i väldigt liten mängd, enskilda gruvor kan ha stor effekt på den totala världsproduktionen, säger Anton Löf, mineralanalytiker på RMG Consulting.

Hur påverkar tillgången på mineralerna investeringar i dessa?

Anton Löf

Mineralanalytiker på RMG Consulting

”Eftersom det tar ett tag att utveckla nya gruvor eller öka produktionstakten i befintliga gruvor kan man hos metallpriser se kraftiga prisökningar under vissa perioder när efterfrågan är större än utbudet. Detta korrigeras senare med fallande priser när ny kapacitet tas i bruk. Koboltpriset, exempelvis, nådde en topp under 2018 vartefter det har sjunkit tillbaka i och med att nya investeringar och ny kapacitet har påverkat marknaden.”

Karl Lans

Redaktör och aktieanalytiker på Placera

”Just nu är priset både på kobolt och litium pressat. Sedan toppen i mars 2018 har priset på kobolt rasat med över 70 procent. Även priset på litium har rasat kraftigt. Främst har det att göra med ett utbudsöverskott. Bedömningen just nu är att detta överskott för kobolt ska vara borta senast 2023 och att vi då kan få se högre priser igen. När det gäller litium är utsikterna inte lika ljusa.”

Jörgen Kennemar

Nationalekonom på Swedbank

”Den växande efterfrågan på batterimetaller (kobolt och litium) kommer att öka behovet av utbyggd produktionskapacitet. Världsbanken räknar med att produktionen av batterimetaller måste öka med 3 miljarder ton (500 procent) fram till 2050 för att möta den växande efterfrågan. Samtidigt sker en stor del av produktionen i länder med osäkra ekonomiska och politiska förhållanden. I dag sker merparten av produktionen av kobolt i Kongo. För att säkra den framtida tillgången på batterimetaller och produktionen av elbilar kommer behovet av nyinvesteringar att vara stort. Prospektering av batterimetaller kommer att öka.”

Vad talar för och emot att investera i dessa mineraler?

Anton Löf

Mineralanalytiker på RMG Consulting

”Både kobolt och litium är metaller vilka behövs i väldigt liten mängd, enskilda gruvor kan ha stor effekt på den totala världsproduktionen. Däremot är de extremt viktiga i dagens teknik. Men det är en relativt sett ny teknik, batteriers komposition har förändrats och kan komma att förändras med kort varsel. Den snabba teknikutvecklingen gör det därmed svårt att göra bedömningar kring framtida behov av individuella metaller. Däremot så är det klart att den gröna omställningen vi står inför kommer innebära ett allmänt ökat behov av metaller och då inte bara litium och kobolt.”

Karl Lans

Redaktör och aktieanalytiker på Placera

”Det som just nu främst talar emot det är att det just nu finns ett utbudsöverskott, samtidigt är priserna låga så det kan naturligtvis vara intressant av det skälet. Ett specifikt problem med kobolt är att merparten av all världens kobolt bryts i Kongo som kan vara synnerligen svårförutsägbart politiskt.”

Jörgen Kennemar

Nationalekonom på Swedbank

”Den global efterfrågan på el och hybridbilar kommer att öka och utgöra en allt större del av den globala bilparken. Det innebär att metaller som ingår i batteriframställningen kommer att växa kraftigt under överskådlig tid. Samtidigt pågår det en snabb teknisk utveckling för att utveckla effektivare batterier, vilket kan minska användningen av kobolt eller litium. Förutom miljömässiga negativa effekter i samband med utvinningen av mineralerna finns det även undermåliga arbetsförhållanden i många länder. Något man som investerare måste beakta. En annan är bristfällig transparens och att utvinningen sker i ett fåtal länder vilket gör att marknadsrisken men även operativa riskerna är stora.”

Hur investerar man i dessa mineraler?

Anton Löf

Mineralanalytiker på RMG Consulting

”Det finns fonder vilka handlas på diverse börser vikta åt dessa mineral. En investering i dessa fonder ger en exponering mot priset på litium eller kobolt via fondens investeringar. Annars kan man investera direkt i företag vilka bryter eller planerar att starta gruvor vilka ska bryta dessa metaller. I dagsläget finns ingen brytning av varken kobolt eller litium i Sverige men det finns fyndigheter, bland annat kobolt i Bergslagen. Litium finns också i den svenska berggrunden, bolaget Leading Edge Materials driver exempelvis ett projekt norr om Gävle. Vad det gäller andra batterimetaller utvinner exempelvis Boliden nickel i Kevitsa i Finland och Talga Resources har ett grafitprojekt i Vittangi nära Kiruna.”

Karl Lans

Redaktör och aktieanalytiker på Placera

”Det enklaste och säkraste sättet är att köpa aktier i några av världens största gruvkoncerner som Glencore eller brasilianska Vale. Fördelen med detta är att man då också får god riskspridning både vad det gäller olika metaller och politiska risker i olika regioner. Dessutom är stora gruvkoncerner i dag mycket medvetna om etik och moral.”

Jörgen Kennemar

Nationalekonom på Swedbank

”Att investera i batterimetaller som kobolt är förknippat med större risker jämfört med en global aktiefond. Samtidigt är handeln med kobolt outvecklad. Priset på kobolt har uppvisat en stor volatilitet under de senaste åren samtidigt som produktionen domineras av ett fåtal bolag och stater. Enklaste sättet är att investera i gruvföretag. Ett exempel är gruvföretaget Glencore, som svarar för hela 25 procent av globala koboltproduktionen.

Förutom marknadsrisken och valutarisk innebär en investering i ett enskilt gruvbolag en operativ risk. Ett annat alternativ är enskilda råvarufonder. En investering mot råvarufonder innebär dock en mindre exponering mot till exempel kobolt.

Att investera i litium kan ske via en börshandlad fond, eller ETF. Det är en fond som handlas direkt på börsen precis som en vanlig aktie där ETF följer en underliggande tillgång (läs litium), vilket inte är möjligt för kobolt.”

https://omniekonomi.se/elbilsboomen-okar-behovet-av-batterimetaller-marknaden-oforutsagbar/a/RRJl3a

Magnus, Olof & Anton publish article on Chinese ownership in Africa

Chinese control over African and global mining— past, present and future

Chinese companies are far from taking control over African or global mining. In 2018, they control less than 7% of the value of total African mine production. Chinese investments in African mining of non-fuel minerals between 1995 and 2018 have contributed to production growth but it has also increased Chinese control over African mineral and metal production. There is evidence pointing to a continued Chinese expansion in African minerals and metals but at a slower pace than in the past decade. Through a detailed analysis of every mine, fully or partially controlled by Chinese interest in Africa and all other parts of the world the paper also measures total Chinese control over global mine production to be around 3% of the total value.

Mineral Economics journal

Read more and download article here

Experter: Guldet har mer uppsida – men kan vända snabbt

Anton Löf interviewed by Omni Ekonomi.

Guldpriset har stigit med 17 procent sedan årsskiftet, men har fortfarande mer att ge. Det säger tre experter till Omni Ekonomi.

https://omniekonomi.se/experter-guldet-har-mer-uppsida-men-kan-vanda-snabbt/a/9v5Mo9

Experter: Guldet har mer uppsida – men kan vända snabbt

Guldpriset har stigit med 17 procent sedan årsskiftet, men har fortfarande mer att ge. Det säger tre experter till Omni Ekonomi.

– Jag tror att priset på guld kan stiga ytterligare något från dagens höga nivåer, säger Swedbanks råvaruanalytiker Jörgen Kennemar och hänvisar bland annat till de låga räntorna, osäkerheten kring coronapandemin och handelsspänningarna mellan USA och Kina.

Han får medhåll av Anton Löf, mineralanalytiker på RMG Consulting, som säger att oron kring en andra våg av covid-19 kan driva på priset ytterligare.

Torbjörn Iwarsson, som är portföljförvaltare för råvaror på Skandia Liv, varnar dock för att efterfrågan på guld sjunkit, både på smyckesmarknaden och från centralbanker, och att det nu bara är finansiell efterfrågan som driver upp priset.

– När uppgången är baserad på vad vi krasst kan konstatera är spekulation, kan den också snabbt vändas till motsatsen, säger han.

Tror du att det finns utrymme för guldpriset att stiga ytterligare i år eller är toppen nådd?

Torbjörn Iwarsson, portföljförvaltare råvaror Skandia Liv

”Både i dollartermer och i svenska kronor tror jag att guld har fortsatt uppsida. Den positiva trenden drivs av den monetära stimulans som centralbanker har genomfört, senast med start i finanskrisen. I och med coronapandemin har aktiviteten i monetär stimulans ökat ännu mer. Detta är som en flod, vars kraft driver guldpriset uppåt.”

”Samtidigt minskar efterfrågan på smycken, vilket är nära halva den årliga efterfrågan på guld normalt sett. (...) Efterfrågan på guld från centralbanker har också minskat. (...) Istället är det finansiell efterfrågan på guld som ökat och mer än väl kompenserat bortfallet från smyckesköpare och centralbanker. När uppgången är baserad på vad vi krasst kan konstatera är spekulation, kan uppgången också snabbt vändas i motsatsen.”

Anton Löf, mineralanalytiker RMG Consulting

”Priset på guld har under 2020 stigit på grund av ökad global oro – både ekonomisk och politisk – och inte minst på grund av covid-19. Eftersom covid-19-krisen inte är löst, men ekonomierna öppnar upp och en andra våg av covid-19-smittade förväntas, har osäkerheten och oron globalt knappast minskat utan snarare ökat. Detta skulle mycket väl kunna driva upp priset ytterligare.”

Jörgen Kennemar, råvaruanalytiker Swedbank

”Jag tror att priset på guld kan stiga ytterligare något från dagens höga nivåer. För det första gynnas guldet av låga räntor som förväntas vara fortsatt låga under överskådlig tid, inte minst på grund av coronapandemin och en låg global inflation. För det andra finns det en osäkerhet kring cornapandemin och geopolitisk oro, som handelsspänningar mellan USA och Kina, med risk för att återhämtningen i den globala ekonomin kan bli mer utdragen. Det kan göra att den starka börsuppgång vi sett under andra kvartalet, (...) kan vändas till en nedgång, med följd att investerare söker sig till andra placeringar, som till exempel guld.”

Är det något särskilt man som sparare ska tänka på om man investerar i guld?

Torbjörn Iwarsson, portföljförvaltare råvaror Skandia Liv

”Guld betraktas skattemässigt som en valuta. Det betyder att förluster inte är avdragsgilla mot vinster på guld eller till exempel aktier inom inkomstslaget kapital. Denna nackdel i beskattningen undviks genom att köpa till exempel en börshandlad fond på guld från ett schablonbeskattat skal, som till exempel en kapitalförsäkring eller ett ISK. Fysiskt guld har en annan beskattning, som i praktiken kan medföra att reavinstskatten blir noll.”

”Fysiskt investeringsguld är också befriat från moms, därför att investeringsguld betraktas som en finansiell tillgång. Skillnaden mellan köp- och säljkurs är dock oftast väsentligt högre för fysiskt guld och det finns en stöld- och överfallsrisk. Vill man bara placera med något eller några års horisont är det förmodligen bättre att investera genom att köpa en börshandlad fond, från ett schablonbeskattat skal.”

Anton Löf, mineralanalytiker RMG Consulting

”När man investerar som svensk bör man tänka på att priset på guld sätts globalt i USD vilket gör att det svenska priset rör sig lite annorlunda. Man måste ta hänsyn till valutakursrörelserna mellan USD och SEK.”

Jörgen Kennemar, råvaruanalytiker Swedbank

”Att investera i guld kan man göra på olika sätt. Antingen köpa guld fysiskt vilket kan ha sina praktiska nackdelar eller så kan man investera i olika råvarufonder där guld ingår, börshandlande fonder, eller så kan man investera i enskilda företag. Detta gör att riskbilden varierar vilket investeringsalternativ som väljs. Risken med att investera i enskilda företag är vanligtvis högre då även operativa risker tillkommer, jämfört med en guldfond där flera bolag ingår. Att investera i utländska fonder eller i utländska enskilda bolag med exponering mot guld innebär också en valutarisk att ta hänsyn till.”

Viken är den största risken för guldpriset på kort respektive lång sikt?

Torbjörn Iwarsson, portföljförvaltare råvaror Skandia Liv

”Den största risken på kort sikt är att investerarflödet in i guld upphör eller vänds i likvidation. Anledningar till detta skulle exempelvis kunna vara att flera viktiga länder väljer att bekämpa lågkonjunkturen på samma sätt som Grekland tvingades till för åtta år sedan, av bland annat EU och IMF, med åtstramningar. Det skulle leda till högre räntor och lägre inflation, vilket skulle klämma till guldet från två håll.”

”En annan anledning till fall i guldpriset skulle vara en snabb uppgång i global tillväxt, där oron för finansiell bräcklighet, geopolitiska konflikter och behovet av monetär stimulans minskar. Faktorerna är desamma på lång sikt som på kort sikt. Sannolikheten för en förändring av finanspolitik och penningpolitik runtom i världen ter sig i alla fall för mig som ganska låg.”

Anton Löf, mineralanalytiker RMG Consulting

”På kort sikt är det den globala finansiella och politiska situationen som inverkar på guldpriset. Går det bättre för ekonomin och den globala oron kan stillas kommer guldpriset sjunka.”

”På lite längre sikt spelar en rad faktorer in, till exempel centralbankers köp, räntenivåer och den globala ekonomins utveckling. En faktor som jag vill lyfta fram är köpkraften i Indien och Kina. Smycken står för ungefär 50 procent av den totala efterfrågan på guld och dessa två länderna står för ungefär 50 procent av den totala efterfrågan på smycken. Länderna har en tradition där guld spelar stor roll både som en social markör och som privat investering. Med stigande köpkraft kommer då en stigande efterfrågan, vilken kommer påverka hela marknaden för guld.”

Jörgen Kennemar, råvaruanalytiker Swedbank

”Största risken på kort sikt är utvecklingen av coronapandemin och om det kommer att behövas ytterligare stimulansåtgärder, inte minst från penningpolitiken, vilket kan sätta avtryck på guldpriset. Även dollarutvecklingen är en annan riskfaktor för guldpriset. Den största risken för guldpriset på lång sikt är högre räntor. En penningpolitik som gradvis kommer att normaliseras när världsekonomin förbättras, samtidigt som underskotten i statsfinanserna är påtagligt högre globalt sett än före coronapandemin, kommer att trycka upp räntorna från dagens exceptionellt låga nivåer. Normalt sjunker guldpriset när räntorna stiger.”

Guldpriset slår nya rekord

Anton Löf interviewed in Sveriges Radio P4 Västerbotten.

  • Priset på guld har rakat i höjden under de senaste månaderna och nådde ett nytt rekord i svenska kronor i slutet av april.

  • Noteringen var då 565 kronor per gram och det är den högsta noteringen i svenska kronor och det är det högsta uppmätta priset i guldets historia.

  • "Prisutvecklingen hänger ihop med coronakrisen när aktiemarknaden faller så flyttar många investerare från aktier till guld", säger Anton Löf som är metallanalytiker på RMG Consulting.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=7485715

Coronaviruset påverkar världens gruvindustri

Anton Löf interviewed by Sveriges Radio P4 Norrbotten

  • Även gruvindustrin kommer att få en stor påverkan i spåren av Coronavirusets framfart.

  • "Industrimetaller som koppar, bly, Zink, järn och nickel är känsliga när företag går ner på lågvarv eller helt stannar av", säger Anton Löf metallanalytiker på RMG Consulting.

  • Men det finns vinnare i krisens fotspår, när aktiemarknaden faller så investeras det i guld och redan nu syns en uppgång i guldpriset.

https://sverigesradio.se/artikel/7435848

Anton Löf kommenterar guld på all time high i Dagens Industri

Dagens Industri

Förvaltaren: Snart är alla aktier för dyra – kan ge nytt guldrally

Guldpriset noterar rekordnivåer, åtminstone mätt i svenska kronor. Ett ännu större rally kan vänta i råvaran snart, säger Eric Strand, förvaltare på Auag Fonder som fokuserar på guld- och silverbolag.

”Vi närmar oss en punkt där allting blivit för dyrt”, säger han med hänvisning till aktiemarknaden.

GABRIEL MELLQVIST

Publicerad: 17 februari 2020, 15:20

”Vi nådde en rekordnotering runt månadsskiftet”, berättar Anton Löf på RMG Consulting, som följer råvaror och gruvnäringen. 

Sedan dess har guld mätt i kronor nya högstanivåer, och på måndagen kostade ett uns guld 15.357 kronor, vilket räcker till ett nytt rekord om priset håller till stängning. 

Guldpriser mäts vanligtvis i dollar, men råvarans styrka i kombination med en svag svensk krona är inte bara anekdotisk. Det kan nämligen gynna svenska spelare, resonerar Anton Löf: 

”Det är rekordnivå i kronor, men inte i dollar. Det stärker de svenska gruvbolagen, de får väldigt mycket för sitt guld, medan kostnaderna inte torde påverkas.” 

Boliden är den största svenska guldproducenten, men även andra aktörer som Björkdalsgruvan - vars ägare Mandalay är noterad i Toronto, kan gynnas.  

”Det här borde vara bra för dem”, säger Anton Löf. 

Guldexperten och Auag-förvaltaren Eric Strand gästade Di TV och Ekonomistudion på måndagen. Även om guldpriset inte slår rekord mätt i dollar, noterar han att råvaran gått starkt. 

”Coronaviruset påverkar, även om sådana reaktioner brukar vara kortvariga”, säger Eric Strand till Di TV. 

”I det långa perspektivet är det skuldsättning och mängden pengar i systemet som avgör guldprisets utveckling”, säger förvaltaren. 

Stora statsskulder bäddar för problem, exempelvis om stigande räntor skulle leda till skenande kostnader. Brustna finansiella bubblor skulle också kunna ge raketbränsle till defensiva råvaror. 

”Vi närmar oss en punkt där allting blivit för dyrt”, säger Eric Strand med hänvisning till aktiemarknaden.

Globala aktier har också stått emot den corona-oro som slagit mot både räntemarknaden och råvaror som koppar eller olja. Det beror till stor del på förhoppningar om stimulanser, något som också kommit från kinesiskt håll under natten till måndagen, i form av räntesänkningar.

”Det har blivit legitimt att man påverkar marknaden för att det inte ska göra ont. Men den måste någon gång få sätta ett riktigt pris.”

En annan faktor som skulle kunna driva upp guldpriset snabbt är amerikanska banker, som gjort stora spekulativa satsningar i sjunkande guldpriser. Enligt Eric Strand är en så kallad ”Short Squeeze” där marknadsaktörer på kort tid tvingas byta position, en möjlig faktor som kan driva på priserna uppåt.   

Eric Strand, som ofta beskriver silver som ett slags guld på steroider eftersom priserna svänger extra kraftigt, ser allra störst potential i den råvaran:  

”Silver är mycket intressantare som investering än guld”, säger han till Di TV.

Anton Löf talked about The Demand for High Grade Iron Ore at China Mining 2019

At China Mining 2019 in Tianjing, China, Anton Löf was invited to present RMG Consulting’s views on the iron ore high grade market. Anton talked in the session where the Global Mining Situation was discussed. The conference is organised in cooperation with the Chinese Ministry of Natural Resources and is one of the most important mining conferences in China.

For more information visit the conference website: http://www.chinaminingtj.org/en/