Magnus Ericsson & Niklas H Rossbach skriver i SvD
Sverige bör ta ledartröjan i EU för ökad utvinning av sällsynta jordartsmetaller och ett minskat beroende av Kina, samtidigt som vi bistår Ukrainas återuppbyggnad. Det skriver två debattörer.
Sverige och det svenska gruvklustret – gruv- och prospekteringsbolag, utrustningstillverkare och forskare vid universitet och institut – har en unik möjlighet att göra världen till en lite tryggare plats. Dels skulle produktion av sällsynta jordartsmetaller från de svenska fyndigheterna stärka EU:s säkerhetspolitiska och ekonomiska oberoende. Dels skulle svenskt stöd till Ukrainas gruvnäring kunna hjälpa landet att hålla igång sin gruvproduktion.
De senaste veckorna har president Trump och vicepresident Vance på flera sätt underminerat den regelbaserade världsordningen. Den byggde på att stormakter och andra nationalstater har lika mycket rätt att bestämma över sina egna öden. Nu verkar i stället den starkes rätt vara det som gäller. Trumps agerande påminner om hur Ryssland brukar rättfärdiga sitt agerande med att en stormakt har intressesfärer. Exempelvis när USA kräver tillgång till kritiska metaller i Grönland och Ukraina.
Rådde det tidigare någon tvekan om Trumpadministrationens transaktionella agerande så gör det inte längre det. För att överleva tvingas Ukraina ta Trumps förslag om att byta naturresurser mot amerikanskt stöd på allvar. Helt bortsett från frågan om Ukraina verkligen har några tillgångar som går att exploatera går detta agerande går stick i stäv med det USA världen vant sig vid: ett USA som stod upp för handel och öppna marknader. Att Trumps USA nu agerar som ett företag i stället som ett land och ännu mindre en allierad bidrar till att göra världen mer oberäknelig.
Då blir EU viktigare för Sverige och Sverige för EU. Särskilt som det är en sammanslutning som vill vidmakthålla den internationella regelbaserade ordningen. Redan innan Trump valdes pekade 2024 års EU-förordning om kritiska råvaror (Critical Raw Materials Act, CRMA) – som blivit svensk lag – på behovet av att minska importberoendet av kritiska metaller och mineral, inklusive sällsynta jordartsmetaller.
Förutom att stärka EU:s beredskap omfattar CRMA:s målsättningar också säkerställandet av den gröna omställningen och digitaliseringen. Den säkerhetspolitiska utvecklingen borde bidra till att öka tempot i att göra verklighet av förordningens inriktning. I praktiken handlar det om att öka utvinningen i EU:s medlemsländer och i länder som EU kan lita på.
Sverige som så ofta främjat fred och solidaritet kan nu mobilisera det svenska gruvklustret för att bidra till att säkra EU:s försörjning av dessa kritiska råvaror. Detta borde vara lika självklart som att Sverige stödjer Ukraina med militära resurser. Kanske blir en svensk råvarusolidaritet med EU ännu viktigare mot bakgrund av behovet av att återuppbygga Ukraina efter åratal av förstörelse och stormakters försök att ta kontrollen över viktiga råvaror.
Det går att göra något åt detta. Sverige kan börja utvinna de begärliga sällsynta jordartsmetallerna ur de fyndigheter som finns i landet. Så agerar en solidarisk allierad. Invändningar finns det alltid. Såsom att marknaden ska avgöra. Men tyvärr har Trumps utspel visat att USA är beredd att sätta det regelbaserade system som gynnat USA och hela världen ur spel. Visserligen borde frihandel gälla speciellt för en exportberoende ekonomi som Sverige men om makthavare i andra delar av världen låter säkerhetspolitiska intressen få utrymme på bekostnad av tillväxt måste vi – Sverige och EU – anpassa oss.
Rysslands krig mot Ukraina har lärt EU att unionen inte kan förlita sig på en enskild dominerande leverantör av viktig varor – såsom olja eller gas. I dag dominerar Kina handeln med sällsynta jordartsmetaller. Om EU menar allvar med att inte hamna i samma beroende ställning vis-a-vis Kinas sällsynta jordartsmetallsexport som drabbade EU i relationen till Rysslands energiexport är det dags att agera.
I orostider är det handling som räknas. Sverige och EU måste vidta de åtgärder som krävs för att minska beroendet av kinesiska sällsynta jordartsmetaller och samtidigt bistå Ukrainas återuppbyggnad. EU:s ursprung är trots allt en tullunion och innan dess en kol- och stålunion. Behövs det borde EU-medlemmar föreslå att kommissionen skapar en sällsynta jordartsmetaller-union, eller en inre marknad för sällsynta jordartsmetaller. Den skulle kunna vara öppen för andra demokratiska stater, både sådana som har fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller eller har behov av dessa metaller, inklusive USA. Men på villkor att EU ses som en jämbördig partner. Det skulle stärka Europa i en orolig tid – först säkerhetspolitiskt och senare ekonomiskt. EU-förordningen CRMA behöver accelerera. Sverige kan börja med att ta ledningen gällande EU:s behov av sällsynta jordartsmetaller och även ge mer aktivt stöd till Ukrainas gruvnäring. Låt oss göra det.
Magnus Ericsson
råvaruexpert RMG Consulting, adjungerad professor Luleå tekniska universitet
Niklas H Rossbach
historiker, till vardags verksam som senior forskare på Utrikespolitiska institutet och senior analytiker på Försvarshögskolan
Läs debattartikeln här: https://www.svd.se/a/zA3GWr/solidariskt-utvinna-sallsynta-metaller-skriver-ericsson-och-rossbach