Magnus Ericsson med flera från IVA debatterar svensk mineralstrategi i SvD.

Sverige är ett av Europas ledande gruvländer och har därför en viktig roll att spela framöver. Vi uppmanar regeringen att vara offensiv i den kommande mineralstrategin, skriver ledamöter vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.

Osäkra leverenskedjor hotar Sveriges och Europas försörjning av kritiska metaller och mineral. Det är allvarligt då dessa råvaror är oumbärliga för utvecklingen av ny teknik och fortsatt grön omställning, inklusive produktion av batterier för elbilar, solpaneler, vindkraftverk, utbyggnad av ledningsnätet och avancerad elektronik som smartphones och datorer.

Därför är det viktigt och angeläget att regeringen har flaggat för en ny mineralstrategi som ska ersätta den gällande från 2013. Det råder stor enighet om att Europa måste bli mer självförsörjande av kritiska metaller och mineral. Senast stoppade Kina all export av viktiga metaller för elektronikproduktion som germanium, gallium och antimon till USA.

I maj 2024 trädde EU:s förordning för att säkra tillgången på kritiska råvaror (CRMA) i kraft. Denna sätter bindande mål för EU om att 10 procent ska brytas och 40 procent förädlas inom EU, samt att 25 procent av konsumtionen ska komma från inom EU återvunnet material och att inget enskilt land ska stå för mer än 65 procent av den totala importen.

För att adressera frågan om hur Sverige ska kunna bida till att uppnå dessa mål och hur politik, näringsliv och akademi kan växelverka för ökad försörjningstrygghet har Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) under drygt två år drivit projektet ”Vägval för metaller och mineral”. Projektet har haft brett deltagande från näringsliv, civilsamhälle och akademi med över 80 nationella och internationella experter.

Sverige är ett av Europas ledande gruvländer och har därför en viktig roll att spela för att bidra till Europas försörjning av kritiska metaller och mineral, samtidigt som det ger svenska företag stora möjligheter att utvecklas och skapa ekonomiska värden för landet. Det svenska gruvkluster består av högeffektiva gruvbolag med låga klimatavtryck, världsledande gruvutrustningsleverantörer och unik spetsforskning.

Det kräver dock att regeringen stöttar en offensiv roll för det svenska gruvklustret såväl i Europa som globalt. En sådan satsning kommer att möjliggöra en fortsatt hållbar och konkurrenskraftig utveckling av existerande industri och ge upphov till nya företag och arbetstillfällen.

IVA föreslår att regeringen verkar för att:

Sverige bör ta en ledande roll i Europas försörjning av metaller och mineral, gärna tillsammans med Finland.
Ge tydligare riktlinjer för hur nationella prioriteringar ska tillämpas i miljöprövningar och kommunernas beslut om markanvändning, samt öka den ekonomiska ersättningen till kommuner som påverkas av utvinning av metaller och mineral.
Förenkla för återanvändning och materialåtervinning, bland annat genom att skapa jämlika spelregler och korrekt prissättning för ökad cirkularitet.
EU:s tilltänkta tillsynsmyndighet för kritiska råvaror placeras i Sverige och att Sverige matchar detta med ett svenskt kunskapscentrum som rymmer gruvindustri och återvinningsindustri.
Ett svenskt råvarucentrum bildas som bidrar till finansiering av prospektering, det vill säga de tidiga delar av gruvutvecklingsprocessen som bygger på forskning och som borde hanteras som innovation och på samma sätt som andra industrier har tillgång till innovationsstöd.
Finansiera nödvändig forskning och utred hur de sociala, ekonomiska och tekniska utmaningar som en ökad självförsörjning leder till kan mötas.

Processen att få tillstånd för prospektering och gruvutveckling i Sverige, är lång och oförutsägbar och detta bottnar ofta i konflikter om markanvändning.

De berör centrala nationella intressen inom och mellan generationer, länder och regioner. Dessa frågor måste hanteras politiskt med respekt och ödmjukhet för de som påverkas, inte minst gentemot Sveriges urfolk, samerna, men också med en beslutsamhet att hitta lösningar i en takt som motsvarar frågornas angelägenhet.

En ökad avsättning till naturreservat och EU:s kommande direktiv om återställning av ekosystem innebär att mark tillgänglig för utvinning av metaller och mineral kommer att minska. Svenska glesbygdskommuner, vars näringar typiskt bygger på naturresurser, har redan påtalat problemet. IVA föreslår därför att lokalsamhället ska få kompensation när det till exempel öppnas en gruva, eller annan verksamhet som innebär stora lokala ingrepp. Erfarenheter från andra länder visar att detta leder till betydligt större acceptans och bättre möjligheter att stödja utvecklingen lokalt.

IVA menar att det svenska gruvklustret både vill och kan bidra till ekonomisk och hållbar utveckling i Sverige och ett minskat beroende av osäkra försörjningskedjor både för Europa och världen, men det förutsätter en bred och genomtänkt satsning. Vi uppmanar därför regeringen att vara offensiv i den kommande mineralstrategin.

Sylvia Schwaag Serger
vd Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
Elisabeth Nilsson
ledamot av IVA:s avdelning Bergs- och materialteknik, styrgruppsordförande i projektet ”Vägval för metaller och mineral”
Mikael Dahlgren
ledamot av IVA:s avdelning Elektroteknik
Magnus Ericsson
ledamot av IVA:s avdelning Bergs- och materialteknik
Gert Nilson
ledamot av IVA:s avdelning Bergs- och materialteknik
Per Storm
ledamot av IVA:s avdelning Bergs- och materialteknik

Läs hela debattartikeln här: https://www.svd.se/a/63KOLz/ny-mineralstrategi-maste-vara-offensiv