Sverige behöver en finsk gruvminister

Finland får dubbelt så många strategiska gruvprojekt godkända av EU som Sverige. Är problemet Ebba Busch?

Publicerat i Fokus

I veckan offentliggjorde EU-kommissionen sitt urval av strategiska råmaterialprojekt som ska få stöd av EU. Av 170 ansökningar från hela Europa antogs 47. Sverige fick med tre projekt - grannlandet Finland dubbelt så många.

Med all respekt för Finland - det är Sverige som har Europas starkaste gruvkluster. Något har gått fel. Är förklaringen den finska regeringens klara ställningstagande för att utveckla en hållbar gruvindustri i sitt land och backa upp detta med investeringar? En tydlighet som inte har setts från Sveriges näringsminister Ebba Busch sedan hon uppträdde i brandgul täckjacka i Kiruna 2023.

Sett på nära håll handlar det om tre starka industrier och en bred forskningsmiljö.

De svenska gruvbolagen LKAB och Boliden är bäst i Europa på högeffektiv och miljösmart brytning och förädling. Deras gruvor står för det mesta av järnmalmsproduktionen i vår världsdel, och betydande andel av koppar, zink och bly samt  - faktiskt - guld.

Företag som Epiroc, ABB och Sandvik med flera är den verkligt tunga basen för det svenska gruvklustret. De är tillsammans världsledande inom gruvutrustningar som borrmaskiner, lastare, truckar och mycket mera

Att söka och hitta nya fyndigheter är gruvindustrins viktigaste forskningsfokus, därför behövs prospekteringsbolagen. I Sverige finns ett flertal mindre bolag som är innovativa, snabbfotade och beredda att ta risk.

Den sista komponenten i klustret är de ledande forskningsmiljöer som finns framförallt vid Luleå Tekniska Universitet men också på KTH och Chalmers. Det behövs mera forskning, framförallt om hur vi kan öka återvinningen av metaller och om de sociala och ekonomiska konsekvenserna av gruvdrift. Med nya tillståndsprocesser kan branschen bli accepterad och gruvorna kan leverera de metaller och mineral som behövs för klimatomställningen.

Det finska gruvklustret liknar i mångt och mycket det svenska. Man kompletterar varandra, men det breda samarbete som redan finns kan behöva förankras på högsta nivå. Därför borde Ebba Busch för länge sedan ha åkt (via Helsingfors) till Bryssel för att upplysa den ansvariga kommissionären Stéphane Séjourné om hur det ligger till. Råvaruförsörjningen är ett lika viktigt område för svensk-finskt samarbete som försvaret.

Det nordiska klustret kan bli det tillskott som Bryssel behöver i sina samarbetsprojekt med tredje länder genom Critical Raw Materials Strategic Partnerships. Hittills har dessa samarbeten varit mest papperstigrar. Kommissionen saknar nämligen den kompetens som det nordiska gruvklustret kan tillföra.

Sverige borde tydligt ta täten. Det är hos oss som ett styrorgan bör inrättas för att säkra Europas tillförsel av kritiska råvaror .

Magnus Ericsson är professor i mineralekonomi vid Luleå Tekniska Universitet (LTU) och grundare av RMG Consulting.

Läs hela krönikan här https://www.fokus.se/sticket/sverige-behover-en-finsk-gruvminister/